Rättvist att pensionärer betalar mer i skatt tycker kd

Är det rättvist och moraliskt riktigt att pensionärer ska betala mer i skatt än löntagare? Självklart inte, men det tycker faktiskt kd. Tänk, det anser det parti som sagt sig prioritera äldrefrågor. Nu visar de sitt rätta ansikte. De är bara megafoner för Anders Borg och moderat högerpolitik. Det är ju till och med så att den borgerliga regeringen själv erkänner att deras skattepolitik bidragit till ökande klyftor eftersom skatternas inkomstutjämnande effekt har avtagit. Jag tycker att det är beklagligt att kd med sin bakgrund och sitt retoriska hävdande av etik, moral och värden inte lever upp till detta i praktisk politik. Det är inte underligt att allt fler väljare känner en stor besvikelse inför ett parti som säger en sak, men gör något helt annat.

För övrigt visar den borgerliga regeringens egen vårbudgetmotion att man misslyckats med den viktigaste frågan: jobben. Borgerligheten lovade att skapa fler jobb och minska utanförskapet. Det blev tvärtom. Sysselsättningsgraden har på fyra år sjunkit med 1,6 procentenheter. Det motsvarar 100 000 förlorade jobb. Antalet personer med socialbidrag ökar med 30 procent mellan 2008 och 2010. Vi har idag 70 000 fler i utanförskap än 2006.

Den borgerliga regeringen har bedrivit en ekonomisk politik byggd på idén att klyftor ger jobb. Det är denna idé som ligger bakom att pensionärer beskattas hårdare, att sjuka och arbetslösa får försämrade villkor och att unga arbetslösa lämnas i passivitet. Det är en medveten politik från den borgerliga regeringen. Det beklagliga är att kd gillar och hyllar denna orättvisans och orättfärdighetens arbetslinje. Jag hade förväntat mig mer av ett parti som heter kristdemokraterna.

Det krävs nu en annan politik. En politik som präglas av rättvisa och solidaritet. En politik som byter färdriktning och investerar i fler jobb och minskade klyftor. En rödgrön politik för full sysselsättning.

Sverige måste också tillbaka till en politik som bygger starka offentliga finanser. De offentliga finanserna har på fyra år försämrats från ett överskott om 70 miljarder kronor till ett lika stort underskott. Och det håller inte att bara skylla på den globala finanskrisen. De enorma och orättvisa skattesänkningarna, som mest gynnat de rika, har ätit ett stort hål i statens budget.

Vi behöver mer rättvisa, mer solidaritet och vi behöver en ny politisk färdriktning.

12 miljarder mindre till välfärden

12 miljarder försvinner från kommuner och landsting nästa år. Det beskedet lämnar nu Anders Borg. Det innebär tolv miljarder mindre till välfärden. Det motsvarar närmare 35 000 välfärdsarbetare, såsom lärare, förskolelärare, sjuksköterskor och hemtjänstpersonal.

Det här är ju inte klokt, även om det är bra att den moderatstyrda regeringen nu visar sitt rätta ansikte. För dem är skattesänkningar viktigare än mer resurser till välfärden.

Anders Borg hänvisar till Konjunkturinstitutets (KI) rapport om konjunkturläget som visar på en förbättrad utveckling i kommunerna nästa år. Men antingen så missuppfattar Borg helt och fullt KI:s rapport eller misstolkar han den avsiktligt. Hela KI:s prognos om utvecklingen för kommunsektorn bygger på att kommunerna tillförs 13,5 miljarder mer än vad regeringen hittills planerat. Utan detta resurstillskott väntar det enligt KI nedskärningar.

Kontrasten mot oss socialdemokrater blir tydlig. Nästa år behövs ett tillskott till kommunerna riktat inte minst mot skola och sjukvård för att undvika stora besparingar. Det är viktigare än nya stora skattesänkningar. Under det senaste året har 25 000 jobb försvunnit från kommun och landsting. Nu fattar regeringen aktiva beslut om att ytterligare 35 000 välfärdsarbetare ska bort.

En klantig borgerlig regering

Denna dag började med en mässa i riksdagens andaktsrum. Den kristna gruppen inbjöd till nattvardsfirande. Det blev en bra start på dagen då man fick chans att lugna ner sig och reflektera.


Men nu är det full rulle, igen. Dagen är fylld av olika möten. Jag ska träffa representant från Chalmers, Göteborg, som vill starta en lärarutbildning. Och senare i kväll blir det telefonmöte med en arbetsgrupp inom Broderskapsrörelsen. Dess emellan blir det interna möten med s-ledamöter i utbildningsutskottet då vi ska diskutera de utbildningsproppar som lagts på riksdagens bord. En sådan är förslaget till nya skollag som omfattar mer än tusen sidor. Lagrådet har kritiserat regeringen för att presentera ett dåligt lagförslag med ett stort antal fel och brister.


Men det är inte bara förslaget till skollag som får kritik från lagrådet. Det får även förslagen till Plan- och bygglag samt Kärnkraftslagen. En av landets främsta och mest erfarna jurister i lagrådet, justitierådet Bo Svensson, har intervjuats i Göteborgs Posten (23 mars) och säger att han "inte tvekar att beskriva regeringen som nybörjare i att regera." Och han fortsätter: "Regeringen har startat arbetet för sent, inte haft juridiskt kunnigt folk...."

Jag tycker det är helt oacceptabelt att regeringen med sitt agerande undergräver förtroendet för regeringsmakten och tvingar igenom dåligt underbyggda och ofullständiga lagförslag i Sveriges Riksdag. Det handlar om en regering som inte har kompetens att använda sig av experternas sakkunskap, inte är beredd att lyssna på konstruktiva invändningar. Man är så ideologiskt förblindad och låst i sina egna förslag att man inte har förmåga att ändra sig när verkligheten gör sig påmind.

Så i ren desperation tvingar regeringen nu fram över 100-talet dåligt underbyggda propositioner och lagförslag de sista månaderna före valet. De vågar tydligen inte lita på att få förtroende en ny mandatperiod.

Kristen vänster glöder för solidaritet och rättvisa

Kd är idag ett tydligt högerparti. Det har Stefan Ottosson, kristdemokrat i Vaggeryd, tydliggjort genom två insändare mot oss i Broderskapsrörelsen. I sin senaste insändare ger han sken av att kd är det enda parti som står för en kristen människosyn och värdegrund. Därför slår han på stora trumman och påstår att vi kristna socialdemokrater inte tydligt står upp för ”de värden i samhället som inspirerats av den kristna traditionen”.

För oss i den kristna vänstern utgör tron en inspiration till politisk handling, vår tro är en kraft för radikal samhällsomvandling. Tron övertygar oss om att människan är en gemenskapsvarelse, att varje människa ofrånkomligen är beroende av andra människor. Först när var och en ser sig själv och andra som unika individer, beroende av varandra, kan samhället omdanas i en riktning där människans frihet inte står i motsättning till jämlikhet och solidaritet.

Den kristna vänsterns budskap går hand i hand med arbetarrörelsens mål om ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, utan etniska och religiösa klyftor, utan ojämlikhet på grund av kön eller sexuell läggning och ett samhälle utan fördomar och diskriminering, där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och värde. Dessa utgångspunkter präglar den kristna vänsterns ställningstaganden i alla politiska sakfrågor. Därför springer vi inte och gömmer oss som Stefan Ottosson påstår. Vi är kristna socialdemokrater. Vi är den kristna vänstern och det är vi stolta över.

Stefan Ottosson, många kristna bejakar faktiskt en könsneutral äktenskapslagstiftning såsom Sveriges största kyrka, Svenska kyrkan, och flera frikyrkor. Så när det gäller äktenskapsfrågan så står ni kristdemokrater ensamma. Alla andra partier i Sveriges riksdag välkomnade en könsneutral äktenskapslagstiftning och det finns faktiskt troende riksdagsledamöter i alla partier.

Till sist Stefan Ottosson, förslaget om försörjningskrav vid anhöriginvandring var riktigt dåligt. Att inte få sammanstråla med nära och kära kan knappast skapa förutsättningar för en bra integration. Till kd:s och fp:s försvar ska sägas att moderaterna tycks ha fått backa från ett i grunden mera långtgående förslag, där bland annat även barnfamiljer skulle omfattas av kravet. Men det blev en kompromiss. Fortfarande är det så att makar utan barn kan hållas splittrade upp mot fem till sex år. Så Stefan, jag vet nog vad jag röstar emot och den borgerliga majoritetens familjesplittrande beslut borde få kd att fundera över konsekvenserna med tanke på den profil som partiet i övrigt för när det gäller familjesammanhållning.

Borgerlig passivitet innebär att allt färre arbetslösa får utbildning

Arbetslösheten är den högsta sedan början på 1990-talet. Trots det har den borgerliga regeringen sett till att allt färre arbetslösa får utbildning. I dag är 458 000 arbetslösa i Sverige, men bara 5 895 personer deltar i en kvalificerad arbetsmarknadsutbildning.

Den borgerliga regeringen har lagt om arbetsmarknadspolitiken från aktiva till passiva åtgärder. Den största skillnaden är att de arbetssökandes möjligheter att få arbetsmarknadsutbildning och praktik har minskat kraftigt. Jämfört med våren 2006 har antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen skurits ner med över hälften, vilket är anmärkningsvärt. Detta har skett trots att utvärderingar visar att den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen ger den enskilde mycket goda chanser att etablera sig på arbetsmarknaden.

Regeringens passiva arbetsmarknadspolitik får kritik från Arbetsförmedlingen och LO. Även regeringens egna finanspolitiska råd anser att antalet utbildningsplatser bör tredubblas till 15 000.

Politik gör skillnad. Vi socialdemokrater vill att staten ska investera i 100 000 nya jobb- och utbildningsplatser. Det är att tänka offensivt och möta jobbkrisen med aktiva åtgärder.

Kristen vänster glöder för fred, solidaritet och rättvisa

Vi Broderskapare i Vaggeryds kommun och Jönköpings län retar tydligen upp kd:s starke man i Vaggeryd, Stefan Ottosson, så till den milda grad att han far ut med osanna påståenden i Jönkpings-Posten (12 mars). Efter hans verbala attacker kan jag bara konstatera att det är en tydlig skillnad mellan oss i den kristna vänstern och kd och det är bra att det blir tydligt inför kommande val. Broderskapsrörelsens roll är att vara ett uttryck för kristen vänster i vårt land, att finnas i brytningen mellan tro och politik, att vara en integrerad del av arbetarrörelsen och det socialdemokratiska arbetarepartiet, men också rotad i den gränsöverskridande kristna ekumeniska rörelsen. För oss kristna socialdemokrater leder tron på ett naturligt sätt till ett politiskt engagemang inom socialdemokratisk ideologi.

Att som Stefan Ottosson tala om den ”socialistiska partipiskan” blir ju bara lite löjligt. Särskilt med tanke på att kd i flera frågor har fått rätta in sig i den moderatstyrda regeringens beslut. Nu senaste var det i omröstningen kring folkmordsfrågan där kd innan valet 2006 agerade för att riksdagen skulle erkänna folkmordet. Men nu, i regeringsställning, är det moderaterna som bestämmer. Endast en enda kd-ledamot vågade gå emot partiledningen. Och sedan har vi frågan om att öppna upp för gårdsförsäljning av vin, öl och sprit. Här har kd lagt sig platt för de andra borgerliga partierna. En tredje frågan rör försörjningskrav vid anhöriginvandring där moderaterna med stöd av kristdemokraterna har infört ett sådant krav trots kraftfull kritik från Migrationsverket, kyrkor och frivilligorganisationer. De flesta sakkunniga hävdar att förslaget får negativa effekter på integrationen och löper risk att splittra familjer för långa perioder. Den borgerliga regeringens förslag kan få som effekt att familjer hålls splittrade upp mot fem till sex år. Så Stefan Ottosson, det blir lite ihåligt att tala om partipiskan. Platsen vid regeringstaburetterna tycks vara viktigare för kd än att nu stå upp för familjerna.

Vi kristna socialdemokrater inspireras i vår kamp för rättvisa, rättfärdighet och solidaritet av profeternas samhällskritik och evangeliernas berättelser om hur Jesus tog parti för den utsatta människan. Vi är kristen vänster, radikala och troende som glöder för fred, solidaritet och rättvisa. Vi är en progressiv kraft för ett öppet och demokratiskt samhälle, vi är lite rödare, lite grönare (ur Manifestet för kristen vänster).

När det gäller äktenskapsfrågan så står ni kristdemokrater totalt ensamma. Alla andra partier i Sveriges riksdag välkomnade en könsneutral äktenskapslagstiftning. Vi broderskapare anser att äktenskapet är ett sätt för två människor att befästa den kärlek som man känner för varandra. Att ingå äktenskap är en viktig akt för många människor i vårt samhälle. Därför välkomnar vi en könsneutral äktenskapslagstiftning med utgångspunkten i att alla människor har lika värde. Människor måste själva få välja hur de vill leva med sin partner utan att riskera diskriminering och utanförskap. Detta verkar störa Stefan Ottosson, men man kan faktiskt som kristen stödja en könsneutral äktenskapslagstiftning.
Istället undrar jag varför inte kristdemokraterna varit lika ivriga och protesterat när deras egen regering beslutat om drastiska försämringar för arbetslösa och sjuka? Och Kristdemokraterna har glatt ställt sig bakom genomförandet av stora skattesänkningar som framför allt gynnat män och de som tjänar mest.

Vi i den kristna vänstern är stolta över att stå för en solidarisk politik. En politik som inte diskriminerar och åtskiljer utan som är öppen och inkluderande.

Två centerpartier i TV-soffan

Kontrasten blev slående när Börje Hörnlund (f.d. minister) och riksdagsledamoten Fredrik Federley, båda (c), satt i morgonens TV-soffa. Det var två olika centerpartier som möttes. Börje Hörnlund respresenterade det centerparti som vi alla känner igen. Folkrörelseförankrat och med regionalisering, decentralisering och motstånd mot kärnkraft som signum. I andra soffhörnet satt Fredrik Federley som frontfigur för Stureplans-centern och som vill vara ett nyliberalt och marknadsorienterat högerparti. Det är inte konstigt att väljare flyr ett så splittrat parti. Många känner sig inte hemma i Stureplans-centerns kaxiga och nyliberala jargong.