Vaknade idag till den fruktansvärda nyheten om att en sextonårig flicka begravts levande någonstans i Turkiet. Man vill bara skrika rätt ut. Neeeej. Man tror inte att det är sant. Vad är det för bestialiskt mörker som kan få någon eller några att begå ett sådant illdåd. Det rapporteras att flickans pappa och farfar ska ha gripits som misstänkta.
Jag måste erkänna att den första tanke som far genom huvudet är att för sådana gräsliga brott finns det ingen nåd. Hur kan en far och en farfar, om det nu är så att de begått detta illdåd, kan göra något sådant mot sitt eget kött och blod. Jag fattar absolut ingenting. När man väl har lugnat ner sig en smula så inser man att dödsstraff löser ingenting. Det är självklart att jag tror på en demokratisk rättstat med en humanistisk syn på hur vi ska hantera människor som begår även de mest vidriga handlingar. Men ett sådant här brott visar att vi ändå är människor som reagerar med avsky och blir upprörda när andra människor behandlas skändligt.
Sedan går mina tankar till en formulering i Broderskapsrörelsens Manifest för kristen vänster. Den lyder: Vi tycker att oavsett vad varje människa gått igenom, oavsett vad hon själv gjort sig skyldig till, har hon när hon tagit sitt ansvar rätt till upprättelse och ständigt nya chanser. Det är ju så man vill att en demokratisk rättstat ska fungera. Och det är så man vill att vi var och en ska tänka och handla. Men jag säger inte att det är lätt. Särskilt inte när man hör om ett sådant illdåd som att begrava sin egen dotter levande.
Kanske att någon vill skylla denna händelse på religionens negativa inflytande. Men det är att göra det lätt för sig. Jag tror inte att det har så värst mycket med religion att göra. Det handlar istället bland annat om synen på mäns och kvinnors jämställdhet och synen på sexualiteten. Det kan nog också handla om oförmågan att hantera sina egna känslor och sin egen rädsla.
Denna tragiska händelse får oss att inse att vi måste anstränga oss ännu mer för att driva frågor kring demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ska göra det både här hemma i Sverige men också runt om i vår värld. Inte minst visar denna tragiska händelse på att vi måste intensifiera vårt internationella arbete för respekten för människans okränkbarhet samt mänskliga fri och rättigheter.
En smutsig skandal
6 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar