torsdag 27 maj 2010

Folkhögskolans lärare behöver också Lärarlyftet

Varför vill inte utbildningsminister Jan Björklund att lärare på folkhögskolor ska ha rätt att delta i Lärarlyftet? Ja, det är många som undrande ställer sig den frågan, så även jag. Tisdagen den 8 juni ska vi mötas i en interpellationsdebatt. Det ska bli intressant att höra skälen till att Jan Börklund förmenar lärare på folkhögskolor att delta i Lärarlyftet.

Alla partier vill att Sverige ska ha världens bästa lärare. Det är det överlägset främsta målet inom hela utbildningssektorn om vi ska lyckas med all utbildnings viktigaste uppdrag, att ge gedigna kunskaper som grund för ett livslångt lärande. Vi behöver lärare som kan fånga lusten till lärande och utmana alla att vilja utvecklas maximalt efter sin förmåga. Inte minst är det avgörande för dem som inte har studietradition med sig hemifrån.

Vi socialdemokrater tror att lämplighet för yrket, en god grundutbildning, bra anställningsvillkor samt en väl fungerande kompetensutveckling är viktiga ingredienser för att nå målet att Sverige ska ha världens bästa lärare.

Lärarlyftet påbörjades 2007 och pågår t.o.m. december 2011. Fortbildning för yrkesverksamma och behöriga lärare är den största delen i hela satsningen. Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens. Lärarlyftet riktar sig till lärare som är anställda hos en offentlig huvudman eller av en huvudman för en fristående skola.

Folkhögskolelärarna förvägras dock möjligheten att födjupa och bredda sina ämneskunskaper i Lärarlyftet. Lärare inom gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och SFI har denna möjlighet, men inte folkhögskolelärarna. Självklart borde även folkhögskolelärare ges denna möjlighet.

tisdag 4 maj 2010

En rödgrön färdriktning

Ny färdriktning – Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige. Det är rubriken på det budgetalternativ som vi i den rödgröna oppositionen presenterade igår. Det är ett budgetalternativ för ökad sysselsättning och fler jobb. En budget för en socialt och ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling. En budget för ett jämlikt och jämställt samhälle.

Om drygt fyra månader är det val och valet står mellan två olika samhällsmodeller. Valet står mellan ett Sverige i jobb och nya möjligheter eller ett Sverige med ökande klyftor. Valet står mellan ett Sverige där vi löser samhällsproblemen tillsammans, eller där var och en får sköta allt mer själv med hjälp av plånboken.

Med en borgerlig valseger kommer en moderatstyrd regering att fortsätta färden höger ut. Då fortsätter det påbörjade systemskiftet i Sverige. Ett systemskifte som syftar till att montera ned den generella välfärden och bygga ett samhälle som präglas av ökade klyftor och ojämlikhet. Med en fortsatt borgerlig regeringspolitik kommer vi få ett Sverige som alltmer bygger på individuella lösningar och där de med arbete och pengar kan köpa sig alltmer och bättre välfärd. Allt detta sker på ett finurligt sätt. Man blinkar vänster men kör höger.

Vi i den rödgröna oppositionen vill se en annan färdriktning. Vi vill en rättfärdig samhällsutveckling. Vi bärs av visionen om möjligheternas Sverige och övertygelsen om att tillsammans är vi starka. Vi socialdemokrater vill tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet utveckla den generella svenska välfärdsmodellen. En samhällsmodell som bygger på idén om att alla ska med och där skattepolitiken används för att utjämna klyftor i samhället. Det handlar om den jämlikhet som skapar likvärdiga möjligheter till frihet. Som ger individen möjligheter att växa, nå framgång och förverkliga sitt livs äventyr.

Vår främsta prioritet är kampen för fler jobb – inte minst för unga. Fler jobb är nyckeln till individens frihet, gemensamt välstånd, delaktighet och starka offentliga finanser. Fler jobb är en förutsättning för ekonomisk återhämtning och en bättre framtid för alla som lever i Sverige.

Nu börjar valrörelsen på allvar. Och du ska ställa dig frågan vilket Sverige du vill ha? Vill du att klyftorna och orättvisan ska minska eller ska de fortsätta öka? Ska vi låna till ytterligare skattesänkningar för dem som tjänar allra mest eller ska vi investera för fler jobb och nya möjligheter? För det är ytterst det som valet handlar om.