"Det finns ingen pressfrihet i Sverige", säger Zvi Mazel

Ibland får man ta sig för pannan. Som igår, när jag läste vad Israels förre ambassadör i Sverige, Zvi Mazel, klämde i med häromdagen. Han sa: "Det finns ingen pressfrihet i Sverige". Han var inte ambassadör i Sverige på 1800-talet, utan mellan 2002 och 2004.

Han nöjde sig inte med det utfallet, utan fortsatte: "Åttio procent av tidningarna där - särskilt de fyra stora nationella tidningarna i Stockholm och hundratals landsortstidningar, vilka sätter den offentliga samtalstonen i Sverige - är på något sätt knutna till den socialdemokratiska rörelsen och facket, vilka bägge är anti-Israel".

Med "de fyra stora" syftar han förmodligen på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Hur de skulle vara knutna till socialdemokratin eller fackföreningsrörelsen förklarar han inte. LO var tidigare storägare i Aftonbladet men äger numera nio procent av tidningen. Resten ägs av den norska mediekoncernen Schibsted, som även äger Svenska Dagbladet. DN och Expressen ägs av Bonnierkoncernen.

Jag förväntar mig faktiskt lite mer av en person som tjänstgjort som ambassadör. Han borde ju veta bättre hur det svenska samhället fungerar. Sådana här uttalandet gynnar definitivt inte Israel.

Över huvud taget tycker jag att den israeliska regeringens agerande är märkligt. Jag har förståelse för om de reagerar på artikeln i Aftonbladet, men de måste också visa förståelse för den svenska press- och yttrandefriheten. Jag tror att det kan finnas andra orsaker till Israels överreaktion. Landet har en högernationalistisk regering och de känner sig ifrågasatta av många länder. När nu Sverige är ordförande i EU ser de en möjlighet att agera för att vinna fördelar i fredsförhandlingarna. Sedan kan det ju också vara så att några ministrar ser en möjlighet att vinna inrikespolitiska poäng på denna diplomatiska strid. Vanligtvis brukar sådana här utfall komma från länder utan demokratisk tradition. Utrikesminister Lieberman är den minister som varit mest högljudd. Han växte upp i Sovjetunionen. Han kanske fortfarande tänker i Sovjettermer.

Momsbelägg ej second handverksamhet

Ideell second handverksamhet växer i Sverige. Intäkterna från försäljningen stoppas dock inte i privata fickor. Överskotten används till största delen i olika sociala projekt.

Hittills har försäljningen i Sverige varit momsbefriad, men nu vill EU-kommissionen momsbelägga densamma. De menar att Sverige inte följer EG:s momsdirektiv om konkurrens på lika villkor. En sådan momsbeläggning skulle på ett mycket negativt sätt drabba ideella hjälporganisationer hårt, bland annat Erikshjälpen, Gnosjö hjälper, SAM-hjälpen, Bra & Begagnat och Myrorna.

I Sverige finns det många frivilligorganisationer som arbetar ideellt för andras väl. En verksamhet som är mycket viktig. Vi, Broderskapare, vill tänka internationellt och globalt. Vi bärs av Jesu ord om att ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig”. Att momsbelägga denna typ av verksamhet försvårar och hindrar solidariska handlingar till stöd för dem som på olika sätt har det svårt.

Sveriges Kristna socialdemokrater i Jönköpings län, Broderskapsrörelsen, anser att denna fråga är viktig. Därför uppmanar vi regeringen att göra allt den kan för att förhindra att ideell second handverksamhet momsbeläggs.

Malin Siwe är ute och cyklar

Skolan behöver ingen IT-plan anser Malin Siwe i dagens DN. Hon levererar till och med följande ”kloka” synpunkt: ”att ha nationella krav på datortäthet är en dum idé”.

Jag tycker att hela hennes resonemang är besynnerligt. Jag deltog själv i det seminarium som vi socialdemokrater arrangerade i riksdagen igår. Temat var ”Framtidens kunskap”. Ambitionen var att söka svar på frågan om vilka kunskaper skolan måste ge för att förbereda dagens barn och ungdomar för framtidens arbetsmarknad och samhälle? Ett av dessa områden handlar om den digitala kompetensen.

Faktum är att Sverige tappat mark. En OECD-undersökning visar att vi ligger strax under genomsnittet i jämförelse med andra länder. Och varannan dator i skolan är för gammal. Danmark och Norge ligger långt före oss. Det beror framför allt på att dessa våra nordiska grannländer har en mycket mer medveten IT-strategi för skolan. Och det är just detta det handlar om. Det handlar inte om att reducera frågan till hur många datorer man har. Malin Siwe har fått det hela om bakfoten.

Alla elever ska ha tillgång till modern IT-teknik och lärare som kan använda IT på ett bra sätt. Har man inte tillgång till dator och internet i skolan, och får man inte lära sig hur de moderna verktygen kan användas i sin utbildning, får man det väldigt mycket svårare på arbetsmarknaden och inför kommande studier. Det handlar helt enkelt att tydliggöra vad alla elever ska ha rätt till.

Vi socialdemokrater vill ha en modern skola för alla elever. Elevernas tillgång till IT och elevernas IT-kunskaper är en central del av detta. Skolorna, kommunerna och staten har ett ansvar och det bör tydliggöras i en nationell IT-strategi.

Skolverket konstaterade i våras att skillnaderna mellan olika skolors satsningar på IT är stora, något Björklund i TT kommenterade med att han "inte ligger sömnlös över". Vi menar att det är nödvändigt att alla elever har tillgång till bra teknik och inspirerande lärare som använder tekniken på ett bra sätt för att Sverige ska vara väl rustat för framtiden.

Därför tycker jag, till skillnad från Malin Siwe, att förslaget om en nationell IT-strategi är bra. En sådan strategi ska bland annat ta upp:
- elevernas tillgång till digitala hjälpmedel
- en nationell organisation som stödjer skolor och samordnar resurser
- nya kunskapsmål för IT i läroplanerna
- förbättrad lärarutbildning och fortbildning för nu verksamma lärare i informations- och kunskapsteknologi.
- digitalisering av fler läromedel

Vad sysslar den svenske ambassadören i Israel med?

Sveriges ambassadör i Israel har på ambassadens hemsida gjort ett officiellt uttalande angående en artikel som publicerats i Aftonbladet. Tidningsartikeln handlar om misstanke om organstöld på palestinier och är skriven av en enskild journalist. Artikelns innehåll har medfört starka reaktioner i Israel där både den svenska tidningen och Sverige har fördömts.

Nu har Sveriges ambassadör i Israel gjort ett uttalande på ambassadens hemsida och tagit avstånd från artikelns innehåll och dess publicering. Det har naturligtvis medfört starka reaktioner i Sverige, eftersom yttrande- och pressfrihet är fullkomligt grundläggande för vårt lands demokrati. Att en ambassadör recenserar en enskild journalists artikel är därför inte acceptabelt. Eftersom en ambassadör är en officiell talesperson för sitt lands regering så reses ytterligare frågor kring detta officiella uttalande.

Denna händelse har fått mig att lämna in en skriftlig fråga till utrikesminister Carl Bildt. Jag har frågat utrikesministern vad han avser göra i det aktuella fallet och för att förhindra att svenska ambassadörer inte fortsättningsvis lägger sig i vad som skrivs i svenska tidningar?

Jag vill inte förbjuda svensk vapenexport

Det är tredje dagen på Broderskapskongressen i Malmö. Det är politiska samtal från morgon till kväll. Väldigt många motioner ska diskuteras och beslutas. Oftast blir det kloka beslut, men i vissa frågor tycker majoriteten annorlunda än en själv. Det är demokrati.

En sådan fråga är vapenexporten. Kongressen beslutade att Broderskapsrörelsen aktivt ska verka för att svensk vapenexport förbjuds. Jag är broderskapare, men tycker inte så. Jag vill ha ett svenskt försvar. Då behövs vapen och jag ser gärna att vi har en svensk vapenproduktion. Då kan man också säga ja till att sälja vapen till andra länder, men det ska vara mycket starkt reglerat.

Tyvärr följs inte alltid den restriktiva lagstiftning vi har idag. Det är naturligtvis oacceptabelt och vi måste göra allt för att den svenska lagstiftningen ska följas. Det kan säkert också vara så att lagen bör skärpas. Men att förbjuda all svensk vapenexport är att gå alldeles för långt. Men nu har kongressen sagt sitt och jag får leva med att tillhöra en minoritet som inte tycker på samma sätt.

På kongress i Malmö

Nu är jag på Broderskapsrörelsens kongress, i Malmö. Kongressen började igår. Då gjorde vi bland annat ett intressant besök på islamiskt center i Malmö för att samtala om integration samt frågan om relationen tro och politik. Vi avslutade kvällen med en gemensam andakt i moskén. Det har jag aldrig varit med om förut. Det blev en stark upplevelse. Vi behöver mer av sådana samtalskvällar och andakter för att visa på att det går att samarbeta för det goda. Det ger motbilder mot alla de fördomar som sprids mot det vi inte är så bekanta med.

Idag, på kongressens andra dag, har vi precis avslutat ett samtal om ett Manifest för kristen vänster. Det blev en bra debatt och med några mindre justeringar antog ombuden ett Manifest för kristen vänster. Det blir ett viktigt redskap i kommande valrörelse.

I manifestets första punkt står följande: Vi är kristen vänster, radikala och troende som glöder för fred, solidaritet och rättvisa. Vi är en progressiv kraft för ett öppet och demokratiskt samhälle, vi är lite rödare, lite grönare.

Semestertider

Nu är det semestertider, även för en politiker som mig. Fast nästa vecka måste jag skriva en krönika till Finnveden. Dessutom kollar jag nästan dagligen min e-post, men mest är det semester och avkoppling som gäller. Det betyder att jag inte kommer att vara så aktiv på bloggen under juli månad. Men man vet aldrig, en dag kanske jag blir insprirerad att skriva av mig något...